gnistan är kvar

Folket, läsare, kära vänner och familj. Låt er inte rädslas av inlägget tidigare. Jag har inte gått i ide för att bearbeta min ilska över detta, nej nej. Humöret är tillbaka men jag har ändå kvar det i skallen som vill skrikas ut och jag lovar er. Det har skrikits en del och det kommer skrikas ännu mer fast denna gång åt rätt person och inte här. 

Nu ska jag sova och försöka drömma lite glada drömmar för något tråkigt mer ikväll orkar jag bara inte med :)
Natti natti på er soldater.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0